Kan inte säga så mycket annat än att jag är konstigare nu efteråt, än vad jag var innan. Ja, för allt avled jag ju nästan av skratt idag i sällskap med Matilda.

Okej, risk för att jag förvrängde sanningen litet där;

1. Jag sopade faktiskt golvet med mitt dödstillstånd, avståndet mellan liv och död var alltså på minst ett kvastskaft. Inte nära nog, kanske nästa gång.
2. Kan jag verkligen bli konstigare?
3. En svensk köttbulle bär i 28/29 fall loppspillning i köttbulleformat.

- men jag har hursomhelst haft det riktigt kul.

Upplever svårigheter med att  med full säkerhet lyckas fastställa kvällens höjdpunkt...
  Evetuellt var det promenaden hem till Matilda från stan, då vi bägge utvecklade polyvalfardosyndoma; ett välfärdssyndrom då man går runt och tror att alla kronhjortar befinner sig i välfärdstillstånd.