Tummen ned och jag står inte ut

Hade velat skriva ihop någonting roligt, med det är klagorop in i höjden.
  Dessa torsdagar alltså, pain in the pain - and over again pain. Jag är helt slut efter dagens långvarigt sega elaps, och den passerade veckan överhuvudtaget har varit mig enormt påfrestande.
  Står inte riktigt ut med tanken på att behöva lära mig 108 nya ord tills provet imorgon, och inte heller står jag ut med tanken på att vara tvungen att fördriva resterande torsdagskväll med ekvationer.

                                                        To night går jag och lägger mig innan tio.


För dig som inte vet (och även andra förstås);
kommentaren skall skrivas i det stora fältet lite längre ner här nånstans...


fast ditt så kallade "namn" här vore trevligt förstås.

Remember mig kanske?

och sen din E-mail (osynlig för andra! sväär..)

grej:

För att undvika krångel, bör du nu göra följande:
1.Skriv din kommentar i den feta, vita rutan.
2.Klicka på knappen "Jag är ett mongo" för att bekräfta att du är färdig med din kommentar.
Trackback
RSS 2.0