(efter att ha blivit ertappad av min mattelärare med att flasha underkläderna då min kjol fastnat liksom hängande uppe på ryggen bakom väskan) gick jag idag efter skolan en liten promenad med en mycket god vän.

Jag minns att vi talar om bröd, cykelstyret besvärar mig med att vara blött under fingrarna och jag är rent allmänt på ett gott humör. Rätt vad det är så har jag trampat med klacken i någonting alldeles för mjukt; jag hinner föreställa mig ett ruttet plommon, lera, hundspillning, en gräsand -

- men jag kollar ned och jag har klivit i en pizza slice. Mitt på vägen, mitt bland asfalt och ingenting, ligger en ensam oäten pizza slice. Jag får gnugga sko och tomatsås mot växtligheten för att bli av med lukten...

Vilken soppa! - jag lagade ikväll, tungan är svedd men blomkålen tappad på smak.

Och jag som trodde kocken blev förbryllad då han fick höra att planets pilotsäte befann sig närmare 30 meter bort från resterande vrakdelar. Gissa om han kollade ned liksom.

Den som räknar rätt på alla ordvitsar bjuder jag på frukost, middag och lunch.