Nu är det års, nu börjar de bli dumma i huvudet igen.

Jag har släppt ut fem getingar på mindre än tredubbla tiden i minuter.

Fönstret, ifrån vilket de alla ansamlas, befinner sig för närvarande i ett igenstängt skick och en kvav köksmiljö som osar upphettat fett dominerar mina näsborrar. Alltsom kriget pågått erkänner jag mig för dagen besegrad.

Imorgon tänkte jag att det skulle bli soligt igen så att jag kan sitta litet på bryggan och göra ingenting, för just nu känns det som att jag inte får så mycket gjort...