Men vet ni vad jag kom på? igår var det den 23 maj, och exakt ett år sedan som jag slet av 95 % utav främfre korsbandet och försrörde mitt knä.
  Idag känner jag dock faktiskt en ganska stor optimism över alltsammans. Det har ju hunnit bli så mycket bättre på ett år nu, och kanske att jag till och med kan springa ordentligt om ännu ett?